Skolledarkonferensen 27-28 sept 2012

SKOLLEDARKONFERENSEN 27-28 SEPTEMBER 2012

PÅ HOTEL TYLÖSAND

2012 – Höga förväntningar – Lysande utsikter

Hur går vi vidare?

Konferens för ledare och politiker

Här finns programmet som pdf

 Alla studier pekar på lärarnas avgörande betydelse för goda resultat och förbättringar i förskola och skola. Vilka förväntningar kan olika aktörer i och utanför dagens förskola och skola ha? Kan vi lära oss av utblickar mot andra länder? Vad ser vi för framtida möjligheter?

Klicka här för att komma till vår nya hemsida för program och anmälan! 

 

 

 

PROGRAM

Onsdag 26 sept  
19.00 Get-together-buffé i Leif's Lounge, markeras vid anmälan
Torsdag 27 sept  
09.45-10.00 Inledning av moderator Anna Davidsson, välkomstmusik
10.00-11.15
The Fourth Way of Leadership and Change in Education Dennis Shirley
We are living through profound transformations in our world and our schools. In these turbulent times older forms of leadership are called into question and the public hungers for new and inspiring change strategies. This key-note will discuss how to understand the four distinct ways of change to develop sustainable leadership in relationship to recent Swedish and international policy reforms. It will enable school leaders to engage with their professional pasts to determine what to keep and what to leave behind striving for a better future. New research findings will help educators to develop new strategies to involve the public and to use data intelligently in improvement.
11.15-11.30 Bensträckare
11.30-12.30
Global Educational Reform Movement and the Nordic Way
Pasi Sahlberg
Competition, choice and privatization have become common cures for poor educational performance in many education systems. As a consequence, standardization and heavy-handed testing of students and teachers are the key drivers of educational reforms today. Finnish model of educational reform suggests that these are wrong policies and should give room to principles of collaboration, equity and creativity in our school systems.
12.30-13.30 Lunch
13.30-14.40 Valbara seminarier I (markera val på anmälningsblanketten, gör två ordinarie val och ett reservval a-h)
 
a) Verktyg för kvalitetsarbete – på gott och ont
Lars-Erik Nilsson
En vanlig kommun idag har flera digitala system som används för att dokumentera verksamheten och skolans personal förväntas fylla i hundratals mätpunkter. Vilka antaganden bygger dessa verktyg på? Hur använder vi dem? Ger de oss verkligen en bättre skola? Lars-Erik diskuterar i seminariet digitaliserade kvalitetssystem och den allmer utbredda dokumentstyrningen i utbildningsväsendet.
 
b) Ökade förväntningar på förskolan, vad har hänt efter revideringen av läroplanen? Agneta Ericsson
Med utgångspunkt från Skolinspektionens kvalitetsgranskning Förskolans förstärka pedagogiska uppdrag kommer innehållet att beröra hur de granskade förskolorna arbetade med de områden som förstärkts och de krav som tillkommit i den reviderade läroplanen. Föreläsningen kommer också att ta upp frågan om förskolornas kvalitetsarbete. Hur ser det ut och hur hanterar förskolorna kraven på uppföljning, utvärdering och utveckling utan att bedöma barnen?
  c) Skola på vetenskaplig grund – forskande lärare
Tomas Kroksmark
Vad krävs av skolan om den ska kunna leva upp till Skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Seminariet fokuserar särskilt på rektors ansvar och möjligheter. Tomas Kroksmark delar med sig av sina erfarenheter från de senaste årens arbete med Ribbaskolan/Modellskolan i Gränna. Modellskolan kräver kollektiv kompetensutveckling – dvs att alla lärare och hela skolledningen måste vara med och erövra en vetenskaplig och forskande kompetens och att den  ska leda till förbättrade elevresultat (full måluppfyllelse).
  d) Rektor i korstrycket Gunnar Berg
Rektorsyrkets komplexitet bottnar i att stat, kommun, marknad, skolkulturer, skolans närmiljö och vårdnadshavare har olika förväntningar på skolledares arbete. I seminariet diskuteras de olika beståndsdelarna i denna komplexitet och hur rektorer i denna röra av förväntningar kan hantera vardagsarbetet.
  e) Hur har vi omsatt det som framkommit i Hattie- och McKinsey-rapporterna? Anders Månsson
Konkreta skolutvecklingssatsningar som ligger i linje med vad dessa rapporter kommit fram till; kraften i den formativa bedömningen, kollegial handledning, varje elev skall lyckas!
  f) Förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap
Lena Lindh
Rektorn har ett särskilt ansvar för att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten. Seminariet tar sin utgångspunkt i resultat efter Skolinspektionens andra kvalitetsgranskning av Rektors ledarskap (2012) och har fokus på förutsättningar för pedagogiskt ledarskap och på utvecklingsområden för ett sådant ledarskap i grundskolan.  
  g) Jämföra, sortera – tillsammans reflektera! Anna Kärre
I förskolans vardag sorterar och klassificerar barnen ofta sina leksaker och andra föremål utifrån olika kriterier som passar deras lek som t.ex. form, färg, funktion eller storlek. De jämför och lär sig se likheter och skillnader och använder sig av erfarenheterna när de leker. Om barnen också får hjälp att reflektera tillsammans och sätta ord på sina upplevelser utvecklas deras analytiska förmåga och de får möjlighet att utveckla sitt matematiska språk. Anna arbetar med att utveckla barns analytiska förmåga och matematiska språk. Genom att få ta del av Annas kunskaper och erfarenheter av arbetet med barnen och med att utbilda förskollärare kan förskolechefer få kunskaper om hur de kan stödja sin personal i att utveckla en miljö och ett arbetssätt som främjar barns matematiska medvetenhet.
  h) Rektor som skolutvecklare – ett samarbete mellan Sverige och Finland. Vad kan svenska och finska rektorer lära av varandras skolkulturer? Vilken nytta upplever rektorer av det utbyte som redan sker? Hur kan utbytet påverka rektorernas agerande som ledare och deras verksamhet? Erfarenheter från en svensk-finsk rektorsutbildning, ett pilotprojekt som genomfördes av Skolverket, Fortbildningscentralen Palmenia i Finland, Educode och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland år 2011.
14.40-15.20  Eftermiddagsfika, förflyttning
15.20-16.30  Valbara seminarier II (markera val på anmälningsblanketten, gör två ordinarie val och ett reservval a-h)
19.00  Mingel
19.30  Middag med musikalisk underhållning

 

Fredag 28 sept  
08.30-09.30 Valbara seminarier I (markera val på anmälningsblanketten, gör två ordinarie val och ett reservval 1-7)
  1) Statlig granskning – ett instrument för lokal skolutveckling Marie-Hélene Ahnborg
Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning syftar ytterst till att säkra elevers rätt till god utbildning i en trygg miljö. Men Skolinspektionen har inte bara ett kontrollerande uppdrag. Myndigheten ska också, genom sina granskningar, ge stöd och vägledning åt huvudmän och skolor i deras arbete för att utveckla den egna verksamheten. De nationella kvalitetsgranskningarna kan vara ett verkningsfullt instrument för just detta.
  2) Att utveckla en skolas själ – om betydelsen av berättelser och andra symboliska artefakter Bengt-Åke Gustavsson
Hur skapas en kultur som ger skolan en specifik identitet eller ”själ”? Vilken betydelse spelar berättelser och andra symboliska inslag för att ge skolan en specifik ”mening”? Seminariet tar sin utgångspunkt i ett strategiskt ledningsperspektiv där organisationens inre liv placeras i förgrunden. Ledaren som dirigent/regissör.
  3) Relationen mellan undervisning, lärande och bedömning
Alli Klapp
Hur påverkas eleverna av olika bedömningar? Bedömning är en integrerad del av undervisning och lärande som i grunden handlar om synen på kunskap och människors lärande. Olika syften med bedömning kommer att diskuteras liksom konsekvenser för elevernas lärande. Fokus kommer att ligga på hur bedömning kan integreras i undervisningen för att stärka elevernas lärande.
  4) Utmaningar i den mångkulturella skolan – ungdomars identiteter och kunskapssyn Vanja Lozic
Mångfalden av ungdomars erfarenheter och kulturintryck har lett till att ungdomarna kritiserar den eurocentriska historieförmedling men också dikotomin svensk/invandrare. Hur kan skolan, med hjälp av kunskap om att den idag utbildar ungdomar med så kallade ”mångkulturella” identiteter, använda denna insikt för att betona mångfald?
I föreläsningen presenteras gymnasieungdomars åsikter om hur skolan och andra människor formar deras etniska identiteter samt hur etnicitet, globalisering, det lokala samhället och medier i omgivningen påverkar ungdomars syn på relevant kunskap.
  5) Att utveckla inte bara en skola utan ett helt skolsystem
Lars Rejdnell
I den största provinsen i Kanada, Ontario, rasade skolresultaten parallellt med att allmänhetens förtroende för skolan drastiskt sjönk. Relationen med lärarfacken präglades av konflikter och årliga strejker. I samverkan mellan politiken, universiteten och utbildningssätena samt professionen bestämde man sig för att göra en genomgripande satsning. Man jobbade med att systematiskt samla in resultat, analysera resultat, låta resultaten utgöra grund för beslut om förbättringsåtgärder samt ge ett systematiskt stöd i processen. Resultatet har på ca 7-8 år blivit en tydligare struktur och kraftigt förbättrad måluppfyllelse, nöjda lärare och bättre anseende hos allmänheten. Lars Rejdnell har besökt Toronto och Ontario och på plats studerat hur man genomfört detta och redovisar i sin föreläsning dessa erfarenheter.
  6) Personlighetens inverkan på betyg för gymnasieungdomar
Pia Rosander
Duktiga flickor och pojkar som har penna med sig. Vilka förväntningar skapar det på deras sätt att prestera och på förväntade betyg? Psykologisk forskning med skolan i fokus har de senaste åren fått ett uppsving då det framkommit att både personlighet hos eleverna, liksom deras inlärningsstil, inverkar på deras betyg, detta efter att man kontrollerat deras IQ, som är den avgjort största faktorn för akademisk framgång. Resultaten från en longitudinell studie med 197 gymnasieungdomar som följdes från första terminen i gymnasiet till strax innan studenten, visar också att man kan predicera betyg i åk 3 genom att mäta personligheten i åk 1. Ytterligare studier visar på könsskillnader, både avseende personlighet och dess inverkan på betygen, men även strukturella skillnader mellan könen. Även inlärningsstilar inverkar på akademisk framgång och här finns också intressanta resultat som visar på både könsskillnader och skillnader mellan olika skolämne.
  7) Utmaningar i det systematiska kvalitetsarbetet i ljuset av de nya styrdokumenten Jan Håkansson
Seminariet uppmärksammar frågan om en vetenskaplig grundad analys i det systematiska kvalitetsarbetet i ljuset av skollag och allmänna råd. Analys och utveckling diskuteras utifrån exempel på handledning och stöd till rektorers systematiska kvalitetsarbete under det senaste året.
09.30-10.00 Förmiddagsfika
10.00-11.20 Paneldebatt Höga förväntningar på skolan – Hur lever vi upp till dem?
Marie-Hélene Ahnborg, Gunnar Berg, Jan Håkansson, Margareta Pålsson och Ibrahim Baylan. Paneldebattsledare Lars-Erik Nilsson
11.20-11.30 Förflyttning
11.30-12.30 Valbara seminarier II (markera val på anmälningsblanketten, gör två ordinarie val och ett reservval 1-7)
12.30-13.30 Lunch
13.30-14.45 Förväntningar om en bättre värld Staffan Landin
Världen idag är på många sätt bättre än någonsin tidigare i historien. Fler barn går i skola, fler än någonsin överlever sina första år på jorden och vi lever längre och mår bättre än vi någonsin gjort. Samtidigt är klyftorna större än tidigare och miljarder människor lever i absolut fattigdom och misär. Blir världen bättre, och kan vi förvänta oss ytterligare framsteg? Och hur mycket klarar jordklotet av vår framgång?
14.45-15.00 Avslutning med kaffe

 

PRAKTISKA UPPLYSNINGAR

 
Konferensavgift, helpension med logi i enkelrum
kategori 1) på Hotel Tylösand
5 800 kr
Konferensavgift, helpension med logi i enkelrum
kategori 2) på Hotel Tylösand
6 200 kr
Konferensavgift, helpension med logi i enkelrum
kategori 3) på Hotel Tylösand
6 400 kr
Konferensavgift, helpension med logi i enkelrum på Scandic Hallandia 5 500 kr
Extra logi 26-27 sept i enkelrum kategori 1) på Hotel Tylösand 1 700 kr
Extra logi 26-27 sept i enkelrum kategori 2) på Hotel Tylösand 2 100 kr
Extra logi 26-27 sept i enkelrum kategori 3) på Hotel Tylösand 2 300 kr
Extra logi 26-27 sept i enkelrum på Scandic Hallandia 900 kr
Get-together-buffé i Leif’s Lounge 26 september 320 kr
Dagkonferens inkl lunch och kaffe men ej middag och logi 2 200 kr

 


1) Rum i huvudbyggnad eller flygelbyggnad
2) Rum i nya strandhuset in mot land
3) Rum i nya strandhuset mot havssidan
Läs mer om rummen i de olika kategorierna på www.tylosand.se  respektive www.scandic-hotels.com/hallandia

Logi och övriga önskemål markeras vid anmälan. Anmälan bör vara oss tillhanda senast den 1 juni via elektronisk anmälningsblankett som finns här! På anmälningsblanketten finns möjlighet att boka dubbelrum. Konferensavgiften reduceras med 400 kr per deltagare vid boende i dubbelrum. Alla prisangivelser är per deltagare och exklusive moms. Antalet platser till konferensen är begränsat, likaså antal rum med olika standard enligt ovan. Om Hotel Tylösand blir fullbelagt bokar vi rum åt deltagare på Scandic Hallandia. Anmälningarna hanteras i den ordning de kommer oss tillhanda. Anmälan är bindande. Eventuell avanmälan ska vara skriftlig. Om avanmälan sker efter den 26 augusti och ingen ersättare utses nödsakas vi debitera hela konferensavgiften. Konferensavgift faktureras av Högskolan Kristianstad Uppdrag AB.

Bekräftelse utsänds till anmälda deltagare på det sätt som anmälts under vecka 26.
 
Önskas ytterligare upplysningar – vänligen vänd er till Högskolan Kristianstad
Sofie Hardö 044-203737, sofie.hardo@hkr.se
Christina Lindh 044-203342, christina.lindh@hkr.se
Lars Lundström 044-203079, lars.lundstrom@hkr.se
Erling Emsfors 044-203132, erling.emsfors@hkr.se
 
PRESENTATION AV MEDVERKANDE
Anna Davidsson
Anna är skolutvecklingskonsult. Hon arbetar på uppdrag av Högskolan Kristianstad med kompetensutveckling kring implementering av Lgr11, IUP-processen, samtalsledarutbildningar, processledarutbildningar för rektorer samt utbildningar i systematiskt kvalitetsarbete. Hon har en bakgrund som utvecklingsstrateg i flera kommuner.
Dennis Shirley
Dennis is Professor at Department of Teacher Education, Special Education, and Curriculum and Instruction, Lynch School of Education at Boston College. Dennis Shirley and Andy Hargreaves' new book is entitled "The Fourth Way:  The Inspiring Future of Educational Change."
 
Pasi Sahlberg
Pasi is Director General of CIMO (in the Ministry of Education) in Helsinki, Finland. He has experience in classroom teaching, training teachers and leaders, coaching schools to change and advising education policy-makers around the world. He has published over 100 articles, chapters and books, among them "The Fourth Way of Finland" (2011). His latest book is "Finnish Lessons: What can the world learn from educational change in Finland?"
Lars-Erik Nilsson
Lars-Erik är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Just nu är han verksam i Forskningsplattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande. Inom ramen för forskningsplattformen studerar Lars-Erik digitaliserade kvalitetssystem och den alltmer utbredda dokumentstyrningen i utbildningsväsendet.
Agneta Ericsson
Agneta är undervisningsråd vid Skolinspektionen och sakkunnig  i frågor som rör förskolan med mångårig erfarenhet av förskolefrågor på kommunal nivå.
Tomas Kroksmark
Tomas är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping.
Gunnar Berg
Gunnar är professor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand. Gunnars forskning om skolledares arbete och arbetsvillkor grundas på frirumsteorin och är dokumenterad i hans senaste bok Skolledarskap och skolans frirum från 2011.
Anders Månsson
Anders är skolchef i skolområde Norra i Kristianstads kommun.
Lena Lindh
Lena är utredare vid Skolinspektionen i Lund och projektledare för kvalitetsgranskningen av Rektors ledarskap 2012.
Anna Kärre
Anna är verksam förskollärare för barn i åldern 1 – 5 år på en förskola inom Pysslingen Förskolor och skolor AB. Hon har arbetat med förskolebarns matematiska tänkande i 12 år och deltagit i två olika matematikprojekt, bl.a. i NCM:s pilotprojekt ”Små barns matematik”.
Peter Hansson, Gunilla Söderström, Tiinaliisa Granholm
Peter är rektor vid Ljunggrenska skolan och Liljeborgsskolan 4-6, Gunilla är ansvarig för FOU chefer vid Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad och Tiinaliisa är projektkoordinator  vid Hanaholmen.
Marie-Hélene Ahnborg
Marie-Hélène är inspektionsdirektör vid Skolinspektionen med 25 års erfarenhet av skola och utbildningsväsende på olika nivåer i Sverige och internationellt. Hon var tidigare avdelningschef på Skolverket och har dessförinnan arbetat som lärare, rektor och med övergripande skolfrågor på kommunal och statlig nivå.
Bengt-Åke Gustafsson
Bengt-Åke är lektor i sociologi vid Linnéuniversitetet.
Alli Klapp
Alli är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och forskare vid Göteborgs universitet. Hon forskar kring bedömningsfrågor som t.ex. vad betygen ”mäter” i termer av elevernas ämneskunskaper och personliga egenskaper och lärares betygsättning. Just nu arbetar Alli Klapp med ett projekt som undersöker hur betyg påverkar elevernas motivation till lärande och senare prestationer.
Vanja Lozic
Vanja är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, doktor i historia och har bedrivit forskning om det mångkulturella samhällets påverkan på skolan.
Lars Rejdnell
Lars är barn- och ungdomschef i Linköpings kommun och ansvarig för grundskola, särskola, förskola och fritidsgårdar i kommunen. Linköping har ett starkt fokus på skolutveckling och förbättrade resultat och har också en positiv utveckling när det gäller måluppfyllelse och elevresultat.
Pia Rosander
Pia är adjunkt i psykologi på Högskolan Kristianstad. Pias forskning har fokus på gymnasie-elevers personlighet i relation till skolframgång samt hur olika inlärningsstilar kan främja betyg i olika ämnen.
Jan Håkansson
Jan är universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse är riktat mot översikter av skol- och undervisningsforskning och hur forskningsresultat kan bidra till skolutveckling.
 
Margareta Pålsson
Margareta är utbildningsutskottets ordförande.
Ibrahim Baylan
Ibrahim är utbildningsutskottets vice ordförande.
Staffan Landin
Staffan är skribent och föreläsare med fokus på globala utvecklingsfrågor. Han har tidigare jobbat på FN:s utvecklingsprogram, UNDP och sedan 2006 på den svenska stiftelsen Gapminder, grundad av professor Hans Rosling för att göra statistik om världens utveckling förståelig och intressant.  
 

Om oss

Länkar

Samverkan

Aktuellt


SKRIV UTKlicka här för att skriva ut denna sida!

TEXTSTORLEK
A A A
 
 
 Webbproduktion: Ardere
 Uppdateras med SpiderX
Högskolan Kristianstad Uppdrag AB • 291 88 Kristianstad • info@hkr-uppdrag.se • 044-203737